På fredagen så var det att gå igenom de flesta av testerna igen för att få nya värden och se om de förbättrats sen sist.
Jag lyckades med 19 armhävningar, 31 situps, 3 plankor i 15 sec var, kom ner i 50 grader på benböj (förbättring med 10 grader från 40) och hopprepet skulle vi ta senare under helgen.

På lördagen så fick jag först lite egen tid med Rachid och playbooken.  Hur jag ska ställa mig som Tackle eller Nosetackle och vad som är min uppgift.
Sen fick jag leka med flickorna på D-line.
En av de första övningarna var att ta sig förbi en O-line genom att slå på axeln två gånger och simma över, eller rippa under. Det var lite väl mycket koregrafi för att det skulle fungera bra för mig, och jag hamnade fel hela tiden. Då gjorde Mike det lite enklare för mig. Jag ska sikta på den axel jag står mot och sen putta järnet och flytta på min O-line-spelare. Det fungerade bättre.
Sen fick vi leka med riktiga O-line och det kändes på det hela taget ganska bra tyckte jag. De första två flyttade jag på och sen på tredje försöket så kom jag upp mot Veronica och insåg snabbt att jag inte skulle flytta henne en millimeter. Då testade jag hög-tekniken. Det vill säga att falla till marken och dra med henne och sen förhoppningsvis ligga ivägen.
Det gick ganska bra, men det började kännas i nacken lite grann efter första fallet. Sen gjorde jag ett till fall lite senare och den var det inget särskilt med och sen ytterligare lite senare så puttade jag på en O-line-tjej och vi inte så mycke föll kontrollerat som att vi ramlade båda två  :)  Då började det kännas lite i huvudet. Det var bara 7 min kvar av den träningen och sen skulle det vara dags för lunch och teori, så jag avbröt för att vila lite och se hur det verkade. Nästa träning så var det på med skydden igen och redan vid uppvärmingen så började det bli lite konstigt, men jag vet inte riktigt var gränserna går än. Jag känner inte min kropp i sådana här sammanhang och kan inte riktigt bedömma vad som är bara att fortsätta på och vad som är dags att sätta stop. Sen när D-line skulle köra egen övning och vi skulle springa åt sidorna som linje och behålla våra possitioner i förhållande till varandra och sprang höger/vänster om vartannat så blev jag mer och mer suddig och illamående. Efter ett tag var det bara att kliva av plan och gå och duscha. Det var skönt att få lugnt omkring mig och varmt (det var kallt i hallen).
Nog för att jag normalt sett är väldigt långsam så var det här riktig slowmotion när jag gick omkring i omklädningsrummet. Men så småningom var jag färdigduschad och klar och det kändes jätteskönt. På vägen hem så märkte jag att vägarna vi åkt på inte var så jämna som man skulle kunnat tro från början. Inte kul att åka bil. Vart efter kvällen gick så blev skallbenet mindre och midre, eller om det var innehållet som blev större och större kanske...
Teorin var att jag nog fått en lätt hjärnskakning. Ont i nacken hade jag också, som drog ner till skulderbladen.
Jag tog det väldigt lugnt på söndagen.