Jag var stel och konstig i ryggen på morgonen men tänkte att det lear till sig under dagen... Det blev bara värre under dagen. Jag kände mig kutryggig och ibland kunde det hugga till så jag trodde jag skulle ramla ihop i en liten hög.

När jag kom till träningen så fick jag lite tips av Rachid för att försöka få bort låsningen. Det viktiga var att bli varm i musklerna och börja sträcka ut dem och koncentrera lite extra på musklerna på framsidan. Det kan var de som gör att det blir låsning om man är ojämt stark fram och bak.

Så jag sprang ett varv runt Zinken, joggade i lugnt tempo, och stretchade, och sen sprang ett till och stretchade osv. Totalt blev det 4 varv med stretchning av det mesta. Det som protesterade mest vid stretchen var framsida smalben. De gjorde så att jag nästan inte kunde komma åt framsida lår, men så småningom kunde jag få till det så jag även kom åt framsida lår vid stretchen.

Jag försökte se så mycket som möjligt av vad de andra töserna gjorde på D-line. Det verkar som det gjorts om lite igen med hur man ska ställa upp.

En sak som var lite skönt att notera i alla fall, var att jag kunde springa ett varv runt relativt behagligt. Min kondition har tydligen blivit aningen bättre så jag är på rätt väg. Första gången jag skulle springa varvet runt så kunde jag inte ens springa hela varvet utan fick gå vissa sträckor. Det är ju i och för sig katastrof-dåligt, men som sagt så har jag ganska taskigt utgångsläge vad det gäller fysisk form  :)

När jag kom hem så var det stå varmt i duschen lääänge och sen lägga sig på spikmattan. Jag somnade som en stock så jag låg nog på mattan i 1,5 timme.
Morgonen efter så känns det som det blivit bättre i alla fall.