Jag var lite orolig för att min fot inte skulle hålla hela vägen, men det gjorde den. Jippi!

Vi började fredagkväll med att träna med skydd på fotbollsplanen och sen var lördagen och söndagen varvade med teori och träning.

Det känns som att det är väldigt mycket att ta in och jag märker att jag inte har samma inlärningskurva som jag hade före utmattningsdepressionen (eller vad det nu var, då de inte riktigt kunde enas om den exakta diagnosen).
I vilket fall som helst så är det mycket irriterande att känna att jag inte kan ta in information lika fort som förut. Men det går i alla fall framåt tycker jag.

Sen går det förvånansvärt bra att bara vara på lägret! Det är jag lite förvånad över. Det brukar vara betydligt jobbigare med så många nya människor och intryck och rörigt och stressigt. Det går riktigt bra måste jag säga. Det är några gånger jag har fått gå undan för att få lite lugn, men inte alls så mycket som man skulle kunna tänka sig för en sådan situation. Mycket nöjd med det!