Natten hade inte varit en hit. Ryggen protesterade i typ alla ställningar efter en liten stund så jag hade snurrat runt som en proppeller. Instruktionen jag hade fått från kriopraktorn var att sov helst i fosterställning, och det har gått bra tidigare, men jag tror att sängen här var lite för hård och höften kan inte sjunka ner och då svankas det på sidan och så börjar det göra ont. Låg jag på rygg så gjorde det ont efter ett tag, och mage var förbjudet. Men lite sömn blev det ändå, men ryggen var inte helt nöjd.
På morgonen så ska vi alla dagar ut på en promenad i ca 20 min och gå i rask takt och inte prata utan fokusera i sig själv. Helst ska pulsen upp på till kring 120 för att det ska vara någon nytta med promenaden. Sen är det direkt till frukost, som var på ett mysigt café som heter Kram. Det funkar för mig. :)
De hade en väldigt god havregrynsgröt och deras mackor såg jättegoda ut. Nu äter inte jag bröd alls, men det såg inte fel ut.
Efter frukost är det dags att pröva saker, och kolla utrustning att allt är med och få hjälmar, byxor och sockar som ska vara på match. Jag har fortfarande väldiga problem med mina monstervader, som dessutom har knäskydden som går ner på vaden. Men mycket möda och stort besvär så fick jag på mig ett par sockar som Mike hade hittat. Så då var det problemet löst.
Efter allt testande så var det dags för lunch innan vi skulle till träningen för dagen. Inget att klaga på där. Vi var på en restaurang som verkar vara lunch-restaurang för företagen som ligger runt om.
Sen kommer vi till själva träningen. I efterhand kan jag säga att det gick så där. Jag skulle testa lite så uppvärmingen gick ganska bra, förutom att jag inte ska hoppa och springa kände jag. Men böjningar går bra och strech och utfallssteg mm. Gå ner i stans går bra, men om jag ska springa iväg från stans, inte riktigt lika bra. Sen gjorde vi lite övningar med Mike och D-line. Komma av boll och försöka läsa spel. Det gick hyfsat.
När det sen var dags att gå mot O-line så fick jag först stå bredvid och titta på. Sen fick jag hoppa in som Nose. Centern kommer emot mig och jag kan inte hålla henne tillbaka utan hon driver mig bakåt, och sen ramlar jag bakåt. Det var inte det bästa jag gjorde den dagen. Det gjorde galet ont först överallt. Det var som en explosion, och jag blev nog ganska chockad. Tårar började rinna hejdlöst, utan att jag kände mig gråtig så att säga. Jag gick av planen och återhämtningen gick ganksa snabbt ändå. Men jag skakade ganska länge pga av chock/rädsla. Jag ville att Clemens, vår massör, skulle titta på det och kanske tejpa, innan jag hittar på något liknande igen.
Jag fick avbryta träningen och åkte tillbaks till vandrarhemmet där Clemens tryckte på ömma punkter och sträckte ut ryggen och så vill han kolla på det igen i morgon.
Roligast idag var ändå karaoke-kvällen. Alla gav järnet och öste och det var en väldigt mysig kväll.