Jag är nog ömtåligast i stan...

Först var det vanlig uppvärmning och sen gick de olika positionerna till sina respektive coacher. Linje tränade på att komma av bollen så snabbt som möjligt (från stans). Sen skulle vi göra pilatesbollen igen. Två på vardera sida om bollen som ska med flitigt hand- och fot-arbete få över bollen på motståndarens sida. Jag fick vara med på demonstrationen och mitt i puttandet så kändes det som något dumt hände med tummen på vänster hand.
Jag försökte vara med på en putt till mot den tjejen som jag hade teamat upp med, men det kändes som en dålig idé. Jag gick av och tittade på en stund för att se om tummen lugnade ner sig så jag kunde vara med sen när vi skulle leka med pojkarna. Det var en övning till som jag kunde vara med på och det var att komma rätt in i en tackling. Efter det så var det dags att spela riktig fotboll. Jag började som avbytare för att se om jag kunde hoppa in lite senare. Efter ett tag när tummen inte gjorde någon som helst ansatts till att ändra sig så gav jag upp och gick och tog av mig axelskydden och på med varma gosliga tjocktröjan, med halsduk, mössa och vantar. Att rusta av och klä på sig var inte heller helt självklart. Tummarna använder man mest hela tiden.

Det strålade ut mot armbågen, och runt om tummen så kändes det som när en kroppsdel har somnat och är på väg att få tillbaka blod, så där pirrigt/stickigt. Den känslan höll i sig en lång stund in på natten. När jag låg i sängen och skulle somna så kändes det som man träffat den där punkten i armbågen som gör så förbaskat ont. Inte precis vid träffen utan den utdragna stunden efter.
Tummen kändes igenom hela natten och stundtals så vaknade jag av den. Inte att den gjorde jätteont, men den berättade hela tiden att den fanns där och var missnöjd.